2016

Onsdagen den 16 mars

Höll vi årsmöte i Hörsalen på Sjöhistoriska Museet. Historikern professor em. Hans Norman höll därefter ett föredrag om "Chapmans verksamhetsmiljöer" och "Konkurrensen Skärgårdsflottan - Örlogsflottan".

Onsdagen den 27 april

Började vi på Katarina Sjöfartsklubb med lunch och sedan talade Erika Nylander över ämnet "Officerskultur och borgerlig offentlighet på Sveaborg. Ordensällskap och den politiska makten under Gustav III:s krig 1788-90".

Måndagen den 9 maj

Denna soliga dag satte styrelsen upp den efterlängtade skylten vid Apotekshuset (Djurgården vid Allmäna gränd) där Fredrik Henrik af Chapman hade sittt kontor under åren 1769 - 1780

Fredag-Söndag den 26-28 augusti.  Resa till Sveaborg

Chapmansällskapet ordnade lördagen den 27 augusti 2016 ett besök på Sveaborg med föredrag och guidning. En lyckad utfärd genomfördes med kanonslupen Diana runt fästningen.

Reserapport från besöket på Sveaborg.

Resan gjordes med Viking Lines Gabriella som la ut fredag kväll den 26 augusti. De tretton resdeltagarna samlades till gemensam middag kl. 20 i à la cartematsalen Food Garden. Viking Lines trerätters menyer var superba och sköljdes ner med goda viner. Det blev därför en riktig festmiddag som följdes av social samvaro till in på småtimmarna.

Under lördagen anlände gruppen till Sveaborg vid 11-tiden. Besöket började med en film om Sveaborg i fästningsmuseet. Filmen omfattade anläggningens historia från dess tillblivelse under senare hälften av 1700-talet till våra dagar med utblickar på krigshändelser däribland Slaget vid Svensksund 1790. Det var en effektfull visning som dock endast rapsodiskt kunde återge händelserna under den dryga halvtimme den varade. Därefter besågs fästningsmuseet i närliggande lokal som bl.a. hade en modell av den väderkvarn som genererade kraft för tömning av stora dockan.

Efter filmförevisning och museum var det dags för den begivenhet som många sett fram mot, att få färdas med Diana, repliken av den av Chapman konstruerade kanonslupen. Det blev en dust med elementen, kaptenen ombord uppskattade vindstyrkan till 17 sekundmeter. Slupen seglade med endast försegel och gick förvånansvärt bra i sjön. Den var stabil trots det ringa djupgåendet (1,3 m) och tog inte i vatten in över relingen trots vågskvalpet. Den var dessutom lätt på rodret, vilket undertecknad fick tillfälle att handgripligen konstatera. Deltagare som så önskade fick också till fälle prova på hur det känns att ro med långa åror. En mycket lyckad runda på ca 1 ½ timme som förutom seglatsen, bitvis med motor, också bjöd på utblickar i den vackra omgivningen däribland mot själva fästningen.
Sällskapet har sedan många år haft Kanonslupen som ett genomgående tema i sina evenemang och då särskilt under besöket i Kotka föregående år med genomgång av slaget vid Svensksund 1790. Slupen spelade en avgörande roll för den lyckade utgången för svenskarna av sjöslaget mot ryssarna. Planer har också sedan länge funnits att få se repliken i sjön ( Sällskapet har tidigare sett den under byggtiden) och kanske också att få färdas i den. Nu har det förverkligats och det är bara att lyckönska dem som fick denna unika möjlighet.
Temat Roddslupen återkommer säkert. Den spelade en viktig roll även efter Sveaborgs fall under 1808-1809 års krig som slutade med att Östra rikshalvan dvs. Finland förlorades till Ryssland.

Efter en värmande sopplunch på Café Chapman informerade intendenten Pia Paukku från Finlands maritima museum i Kotka om planerna på en utställning med bl.a. Slagen i Svensksund. Utställningen beräknas vara klar nästa år då Finland fyller hundra år som självständig nation.

Därefter var det dags att bese den stora torrdockan. Daniel Thunberg, en av Polhems mest begåvade elever, anförtroddes uppdraget att skapa dockan. Han genomförde bygget av värdens då största och i varje fall bredaste i berg nedsprängda docka. Samtidigt blev det nedsprängda berget ett stenbrott som lämnade material till fästningens murar och vallar. I dockan byggdes såväl skärgårdsfregatter som roddslupar och andra farkoster under Chapmans ledning. I början var dockan uppdelad i en större del för förvaring av galärer och en mindre del för nybyggnad och reparation. Den fick sin nuvarande utformning under Storfurstendömet Finlands tid och används än idag. Thunberg fortsatte med dockbyggen i Karlskrona. Han blev där på 1780-talet Chapmans högt värderade vän och medarbetare.

Efter besöket vid dockan var det hög tid att bege sig till färjan in till Helsingfors. Sällskapet hade haft turen att få uppleva blåsten till trots en varm och härligt solig dag på fästningen som samtidigt lockat många andra till ett besök. Det gällde därför att få plats på färjan som gick i skytteltrafik in till Salutorget vid hamnen i Helsingfors för att inte missa Gabriellas avgång.

Under återresan till Stockholm fortsatte den sällskapliga samvaron om än i olika matsalar och vid olika bord beroende på tycke och smak till sena aftonen.

Mycket hade medhunnits under de fem timmar besöket på fästningen varade. Av e-mejl att döma var resan mycket lyckad. Trivsam social samvaro var en viktig del såväl på fästningen som under resan med Gabriella. Bidragande var säkert det tursamt vackra vädret men framför allt fästningen som sevärdhet på världsarvet med sin fantastiska torrdocka, utfärden med Diana och anknytningen till Chapman och hans verksamhet.

Kanonslupen Diana Sveaborgsdockan Kanonslupen Dianas rorsman

Foto Lars ErikHusén Foto Staffan Hansson Foto Staffan Hansson