Nyheter

Information om medlemsaktiviter på gång finns under fliken
"Mer - Kommande program"


Fredrik Henrik af Chapman och fullriggaren HMS af Chapman

  • Text: Staffan Hansson
  • September 18, 2024

Vid Skeppsholmen ligger fullriggaren HMS af Chapman (1888) förtöjd. Det är den näst äldsta bevarade fullriggaren i världen. Den äldsta är Cutty Sark (1869) i Storbritannien.

HMS af Chapman ägs av Stockholms stad, som hyr ut fartyget till STF, Svenska Turistföreningen, för deras vandrarhemsverksamhet. Vid landgången har staden på initiativ av Sällskapet Fredrik Henrik af Chapman satt upp en tavla, som informerar om skeppet och den som givit det dess namn, den världsberömde
skeppsbyggmästaren F H af Chapman.

Foto: Sinikka Halme, CC BY-SA 4.0
Foto: Sinikka Halme, CC BY-SA 4.0

Skeppsbyggmästaren

Fredrik Henrik Chapman föddes den 9 september 1721 på Nya varvet i Göteborg. Han adlades af Chapman
den 13 september 1772. af Chapman införde matematiska beräkningar för konstruktion av fartygsskrov, vilket lade grunden till modernt skeppsbyggeri. Därjämte skrev han flera internationellt uppmärksammade verk, varav det mest berömda är "Architectura Navalis Mercatoria", som utkom 1768. Verket är rikt illustrerat med 62 stora kopparstick visande handelsfartyg från olika länder.

Under 1770-talet var af Chapman chef för Djurgårdsvarvet i Stockholm. Där ritade han och byggde stora fartyg som Ostindiefarare, samt smärre farkoster, däribland salslupen Vasaorden och skonerten Amphion, Gustaf III:s stabsfartyg under ryska kriget 1788-90. Den geniala roddslupen och kanonjollen, små farkoster med plattform för tungt artilleri och föregångare till våra dagars amfibiefarkoster, konstruerades. Tidigare hade han ritat skärgårdsfregatter, roddfartyg som byggdes på fästningen Sveaborg utanför Helsingfors i Finland och som tillsammans med roddslupar och jollar bildade den så kallade Skärgårdsflottan, anpassad för strid i skärgård.

Chapman anställdes 1757 som underskeppsbyggmästare vid Kronans varv i Karlskrona. Efter ett längre uppehåll anställdes han under 1780-talet återigen på varvet, nu som varvschef. Här skapade han inför ett förestående krig mot Ryssland under tre år Sveriges sista seglande flotta, bestående av ett tiotal linjeskepp och lika många fregatter.

Kriget avslutades med att Skärgårdsflottan i slaget vid Svensksund den 9 juli 1790 vann den största segern i flottans historia med en taktik, som lanserats av af Chapman. Kungen dikterade till sin sekreterare, att han näst Gud hade kanonsluparna att tacka för segern.

F H af Chapman pensionerades från tjänsten i flottan 1797 som vice amiral. Han fortsatte sin vetenskapliga verksamhet på sin gård Skärva utanför Karlskrona, främst genom släpförsök i vattenränna för att utröna olika kroppars motstånd i vatten.

F H af Chapman avled 1808 och ligger begravd på Augerums kyrkogård utanför Karlskrona, i ett mausoleum han själv ritat.

af Chapman tillhörde akademier för konst, vitterhet och krigsvetenskap. Han var hedersledamot av
Kungl. Örlogsmannasällskapet och 1808 tilldelades han av Kungl. Vetenskapsakademien en medalj med mottot:

 "Famen ferat per orbera" – "Hans berömmelse skall spridas över världen"

Förutsättningarna härför är goda vid fortsatt arrende för STF och vandrarhemsverksamhet med ungdomar från all världens hörn, som passerar skylten för natthärberge.



Artikel om skeppet Amphion som Chapman byggde i Tidningen Skärgården nr 51 2023

Hon var kungens ögonsten

  • Text: Johan Bjurer
  • December 25, 2023

Amphion konstruerades för Gustav III räkning av Henrik af Chapman. Fartyget byggdes på Djurgårdsvarvet och sjösattses 1778. Amphion användes av kungen för festligheter och stridledning men hon var inte sjövärdig.

– Gustav III ville imponera på omgivningen. Han lät bygga Amphion som ett lustfartyg. I första hand för nöje och rekreation, men också för att visa makt och imponera på inflytelserika personer, både i Sverige och utomlands, säger Susanna Allesson/Nyberg, intendent vid samlingsenheten på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Fartyget byggdes avsevärt mindre än samtidens krigsfartyg, bara 33,5 meter långt och 6,8 m brett försett med två master. Amphion användes som stabsfartyg, bland annat under kriget mot Ryssland 1788–1790, men var omtalat för sina dåliga seglingsegenskaper. Hennes iögonfallande dekorationer medförde att hon vanligen hölls borta från stridslinjen. Vid några tillfällen var hon nära att falla i fiendens händer. Vid det "Viborgska Gatloppet" den 6 juli 1790 kom hon undan med nöd och näppe tillsammans med den övriga skärgårdsflottan.

Amphion var en skärgårdsfregatt av typen "turuma" och färglades i den svenska fanans färger. Chapman ville bestycka fartyget, men på kungens inrådan begränsades beväpningen till nickhakar, som bara användes för att skjuta salut. Fartyget Akterspegel var blå med guldfärgad utsmyckning med en sol längst upp och ett ansikte i mitten.

– På 1700-talet försökte man imponera och avskräcka fienden genom utsmyckning och glans på fartygen. En helt annan tanke jämfört med idag, när fartygen genom stealthteknik ska vara låga, kamouflagemålade och osynliga för radar.

Amphions akterspegel utsmyckades med två sköldar och fyra fönster med ett växtornament slingrade runtom. Galjonsbilden tillverkades av hovbildhuggare Per Ljung och föreställde halvguden och kulturens beskyddare Amphion i Grekisk mytologi.

– Gustav III ville ha ett lyxigt fartyg för fest och förnöjelser. Amphion syntes med all sin förgyllning och "skrek" lyx! Han ville gärna vara en solkung själv. En tolkning av akterspegelns änglahuvud med strålar runt om associerar just till solkungen.

Kompromissen mellan örlogsfartyg och lustjakt medförde att Amphion var svårseglat och tungrott. I folkmun kallades hon för "den förgyllda träskon". Fartyget kunde visserligen ros med tolv par åror, men det gick inte särskilt fort. Besättningen bestod förutom fartygschefen av officerare, underofficerare, båtsmän och soldater. Kungen såg till att skaffa sig en egen liten hytt längst bak i aktern med havsutsikt och en personlig stab av uppassare.

Fartygets seglingsegenskaper var under all kritik. Hon var nära att kantra vid ett flertal tillfällen. Vid ett tillfälle bjöd kungen in ett antal högt uppsatta personer till en resa med supé. Men det gick inte så bra och blev ett äventyr medresenärerna sent skulle glömma. Gustav III klev ombord tillsammans med sex utvalda hovmän och seglade ut från Stockholm. Befälhavare var en gammal copvardiekapten, "hvars skicklighet och uppförande voro föga kända." Amphion var inte byggd ej heller lämpad för färder på öppet hav. I första hand var hon tänkt att segla på Mälaren. Nu skulle hon ut på Mysingen som kan ha både hård vind och grov sjö.

Problemen lät inte vänta på sig och började redan vid start. Sällskapet lyckades inte ta sig ur hamnen trots ihärdiga ansträngningar och tvingades ankra upp och invänta morgonen. Om festandet redan börjat förtäljer icke historien. Nästföljande morgon påbörjades ett nytt försök att gå till sjöss, men en vindby knäckte storseglets gaffel. Efter nödvändiga reparationer seglade man ut och ställde in kompassen mot syd. Dagarna gick och sällskapet fuktade struparna och närde gomseglen, men ville till slut återvända till Stockholm. Men det höll det på att gå riktigt illa. På kvällen den 4 juli seglade man utanför Landsort och en kraftig vindby fick fartyget att kränga våldsamt. Förvirring uppstod bland besättning och passagerare, men en kastby från andra hållet fick fartyget att räta upp sig igen. Förskräckta och fundersamma på det här med seglings eventuella glädjeämnen klev kungen och hans sällskap iland redan på Dalarö där de lät sig skjutsas med häst och vagn till Drottningholms slott.

När Gustav III dog 1792 lades Amphion i malpåse. På 1820-talet användes hon som logements och lasarettsfartyg i Flottan, men 1873 skrevs hon ut ur rullorna. När hon destruerades 1880 valde man att spara utsmyckningar och kajuta som idag kan beskådas i "Den svenska flottans minneshall" i Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm.

– Vill man se en fantastisk del av ett kungligt fartyg (akterspegel med kajuta) från denna tid, rikt ornerad och förgylld med symbol- och stilspråk, kan man besöka Sjöhistoriska museet, säger Susanna Allesson Nyberg.

— Johan Bjurer


                   SOCIALA MEDIER

Nu finns sällskapet på Facebook

Facebooksidan: Sällskapet Fredrik Henrik af Chapman

Klicka på Facebook-symbolen uppe till höger på sidan!