Nyheter

Bli styrelsemedlem!

Styrelsen för Sällskapet Fredrik Henrik af Chapman behöver förstärkning! Vi söker dig, som vill bidra med dina kunskaper, idéer och din personlighet. Vi har möten 5-6 gånger om året i trevliga, centralt belägna lokaler i Stockholm. Vill du vara med eller har frågor om uppdraget, skicka ett mejl till: info@chapmansallskapet.com


Medlemsaktiviter på gång, se under fliken "kommande program"


Artikel om skeppet Amphion som Chapman byggde i Tidningen Skärgården nr 51 2023

Hon var kungens ögonsten

  • Text: Johan Bjurer
  • december 25, 2023

Amphion konstruerades för Gustav III räkning av Henrik af Chapman. Fartyget byggdes på Djurgårdsvarvet och sjösattses 1778. Amphion användes av kungen för festligheter och stridledning men hon var inte sjövärdig.

– Gustav III ville imponera på omgivningen. Han lät bygga Amphion som ett lustfartyg. I första hand för nöje och rekreation, men också för att visa makt och imponera på inflytelserika personer, både i Sverige och utomlands, säger Susanna Allesson/Nyberg, intendent vid samlingsenheten på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Fartyget byggdes avsevärt mindre än samtidens krigsfartyg, bara 33,5 meter långt och 6,8 m brett försett med två master. Amphion användes som stabsfartyg, bland annat under kriget mot Ryssland 1788–1790, men var omtalat för sina dåliga seglingsegenskaper. Hennes iögonfallande dekorationer medförde att hon vanligen hölls borta från stridslinjen. Vid några tillfällen var hon nära att falla i fiendens händer. Vid det "Viborgska Gatloppet" den 6 juli 1790 kom hon undan med nöd och näppe tillsammans med den övriga skärgårdsflottan.

Amphion var en skärgårdsfregatt av typen "turuma" och färglades i den svenska fanans färger. Chapman ville bestycka fartyget, men på kungens inrådan begränsades beväpningen till nickhakar, som bara användes för att skjuta salut. Fartyget Akterspegel var blå med guldfärgad utsmyckning med en sol längst upp och ett ansikte i mitten.

– På 1700-talet försökte man imponera och avskräcka fienden genom utsmyckning och glans på fartygen. En helt annan tanke jämfört med idag, när fartygen genom stealthteknik ska vara låga, kamouflagemålade och osynliga för radar.

Amphions akterspegel utsmyckades med två sköldar och fyra fönster med ett växtornament slingrade runtom. Galjonsbilden tillverkades av hovbildhuggare Per Ljung och föreställde halvguden och kulturens beskyddare Amphion i Grekisk mytologi.

– Gustav III ville ha ett lyxigt fartyg för fest och förnöjelser. Amphion syntes med all sin förgyllning och "skrek" lyx! Han ville gärna vara en solkung själv. En tolkning av akterspegelns änglahuvud med strålar runt om associerar just till solkungen.

Kompromissen mellan örlogsfartyg och lustjakt medförde att Amphion var svårseglat och tungrott. I folkmun kallades hon för "den förgyllda träskon". Fartyget kunde visserligen ros med tolv par åror, men det gick inte särskilt fort. Besättningen bestod förutom fartygschefen av officerare, underofficerare, båtsmän och soldater. Kungen såg till att skaffa sig en egen liten hytt längst bak i aktern med havsutsikt och en personlig stab av uppassare.

Fartygets seglingsegenskaper var under all kritik. Hon var nära att kantra vid ett flertal tillfällen. Vid ett tillfälle bjöd kungen in ett antal högt uppsatta personer till en resa med supé. Men det gick inte så bra och blev ett äventyr medresenärerna sent skulle glömma. Gustav III klev ombord tillsammans med sex utvalda hovmän och seglade ut från Stockholm. Befälhavare var en gammal copvardiekapten, "hvars skicklighet och uppförande voro föga kända." Amphion var inte byggd ej heller lämpad för färder på öppet hav. I första hand var hon tänkt att segla på Mälaren. Nu skulle hon ut på Mysingen som kan ha både hård vind och grov sjö.

Problemen lät inte vänta på sig och började redan vid start. Sällskapet lyckades inte ta sig ur hamnen trots ihärdiga ansträngningar och tvingades ankra upp och invänta morgonen. Om festandet redan börjat förtäljer icke historien. Nästföljande morgon påbörjades ett nytt försök att gå till sjöss, men en vindby knäckte storseglets gaffel. Efter nödvändiga reparationer seglade man ut och ställde in kompassen mot syd. Dagarna gick och sällskapet fuktade struparna och närde gomseglen, men ville till slut återvända till Stockholm. Men det höll det på att gå riktigt illa. På kvällen den 4 juli seglade man utanför Landsort och en kraftig vindby fick fartyget att kränga våldsamt. Förvirring uppstod bland besättning och passagerare, men en kastby från andra hållet fick fartyget att räta upp sig igen. Förskräckta och fundersamma på det här med seglings eventuella glädjeämnen klev kungen och hans sällskap iland redan på Dalarö där de lät sig skjutsas med häst och vagn till Drottningholms slott.

När Gustav III dog 1792 lades Amphion i malpåse. På 1820-talet användes hon som logements och lasarettsfartyg i Flottan, men 1873 skrevs hon ut ur rullorna. När hon destruerades 1880 valde man att spara utsmyckningar och kajuta som idag kan beskådas i "Den svenska flottans minneshall" i Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm.

– Vill man se en fantastisk del av ett kungligt fartyg (akterspegel med kajuta) från denna tid, rikt ornerad och förgylld med symbol- och stilspråk, kan man besöka Sjöhistoriska museet, säger Susanna Allesson/Nyberg.

— Johan Bjurer


                   SOCIALA MEDIER

Nu finns sällskapet på Facebook och Instagram

Facebooksidan: Sällskapet Fredrik Henrik af Chapman

Instagram:chapmansallskapet

Eller klicka på symbolerna uppe till höger på sidan.